Huset vid Ångermanälvens strand

Detta är Ådalen, Guds verk, då han på samma gång log och vredgades!

Nu är det vårt!

Publicerad 2011-03-16 10:44:35 i Allmänt,


Syrenerna blommar för fullt

När så Christer fick semester åkte vi ner till Kramfors där Lars bor och skrev på alla papper för övertagandet och betalade huset. Vi fick det till ett bra pris. Han hade, även denna gång, kokat kaffe och även brett de godaste smörgåsar jag ätit på länge. Tack! Man kände sig verkligen varmt välkomnad. Han var säkert också lättad över att bli av med huset eftersom han själv har ett hus och det är besvärligt att sköta om två stycken.

När vi var och tittade på huset på midsommardagen så fanns det en kökssoffa i köket men inget bord och stolar. Det fanns också en fin, blå skinnsoffa i vardagsrummet, men den skulle en släkting ha. Vi pratade ju i telefon under veckan innan vi skulle skriva köpekontraktet och då frågade jag vilka möbler som skulle vara kvar och fick till svar att soffan i köket fick stå där den stod samt soffan i vardagsrummet för släktingarna hade aldrig hört av sig. Gissa, om vi blev glada. Då sa jag: "Jaha, då behöver ju bara skaffa ett köksbord och stolar på Loppis." Men fick till svar: "Det finns i källaren." Det hade jag inte ens sett. Man tycker att man observerar allt, men alltid är det något som slinker undan ens blickar. Däremot hade jag sett ett vackert skåp nere i källaren.

När allt var klart och vi kom till mon så tog stället emot oss på sin allra bästa sida. Solen sken, syrenerna blommade och fåglarna kvittrade. Det kändes så bra.


Från tomten ner mot älven


När vi kom in i huset kände vi oss ännu mer välkomna. Lars hade burit upp köksbordet och stolarna från källaren, lagt en duk på bordet och plockat in prästkragar som han satt i en vas.

När vi berättar om huset så brukar vi säga att vi "köpt ett hus på rot". Där fanns allt utom en brödrost och en osthyvel. Det fanns mangel, symaskin, hushållsassistent, matberedare, strykjärn, strykbräda, elvisp, tvättmaskin och hushållsvåg. Dessutom fanns det allt man behöver för matlagning och bakning. Nu har vi ju en del själva också som vi har haft sedan stugtiden så vi måste sortera ut en del saker. Men det får bli sedan vi har gjort iordning köket. Nu får det vara som det är tills dess. Vi känner oss rika som inte har behövt köpa allt som redan fanns. I möbelväg fanns det en liten bokhylla i vardagsrummet. Vi har behållit nederdelen och satt TV:n på den. Hörnskåpet har vänner till oss fått. Det vackra, gamla skåpet nere i källaren har vi tagit upp och har i vardagsrummet. Soffbordet som var där har vi bytt ut mot det jag hade i stugan i Höga Kusten. Jag älskar det och det måste bara få vara med.
 
I köket har vi bytt ut det lilla bordet mot ett större som vi har köpt på Erikshjälpen i Kramfors. Vi köpte även fyra klädda stolar. Jag ska måla allt i vitt och klä om stolarna i turkost tyg så de passar till gardinerna i köket. Jag kommer inte att byta så ofta. Det är ett vackert Marimekkotyg. Soffan ska också målas om. Den är buntad och klädd i samma tyg. Det lär säkert bli fint. Som pricken över i ska jag sätta upp den nya lampan över köksbordet.



Det lilla köksbordet flyttade vi upp till gästrummet för Christer behöver det om han ska jobba där nerifrån. Vi ska också byta ut sängen där mot en bäddsoffa så vi får fler sängplatser.
Sängarna i sovrummet var gamla och vi hade ju köpt en sådan fin gustaviansk soffa till torpet i Risböle. Vi hade skaffat en madrass från fabriken i Flarken till den och den ville vi ha där nere. Den passar bra och kommer att få stå kvar i det rummet sedan vi byggt ut också. Nu blir det nära till mina söner och barnbarnen lär säkert vilja komma och hälsa på farmor och farfar. Och när Christers barn och barnbarn kommer så finns det gott om plats. Därinne fanns det också en sådan söt liten sekretär som är målad i olika nyanser i grönt samt guld. På den står en liten pigtittare målad i samma stil. Ska se om jag hittar någon fin tapet som passar till den. Det blir en fondtapet i så fall.
Det känns så väldigt roligt att få börja med att sätta sin egen prägel på det här huset och även tomten.

Lev väl mina vänner! I morgon är också en dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Stintan

2010 köpte vi huset på Mon. Sedan oktober 2013 bor vi här permanent. Jag tycker om att sticka, virka och sy. Jag läser också mycket. Vi har fyra birmakatter och en hund. Jag är litet ojämn i mitt bloggande beroende på att jag ibland inte mår så bra. Jag har en whiplashskada och psoriasisartrit. Men man måste ju leva ändå. Livet går inte i repris.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela